månadsarkiv: mars 2013

Imorgon….

Imorgon kommer ett inlägg om mina hästplaner och min hälsa just nu. Ikväll är jag alldeles för trött för att skriva något vettigt, det har varit fööör mycket tankar som snurrat i huvudet under dagen.

Det har varit en ganska jobbig tid här, men trots allt som blivit knasigt känner jag mig ändå hoppfull och peppad på livet. Något jag inte känner allt för ofta, så det känns trevligt!

Nu började fingrarna röra sig utan mitt tillstånd över tangentbordet och jag känner att jag ska stänga datorn till natten.
Återkommer imorgon, hoppas ni haft en trevlig påskhelg! <3

ohai

Ett hem åt Mike….

Hej Lamia!
Jag kom på en superidé! – nämligen starta en insamling här på bloggen till katten :) jag är gärna med och skänker en summa, kan även kolla runt bland mina vänner som jag vet absolut skulle skänka en slant!
Klart katten ska med hem till Sverige och med dig!
Om du startar upp ett konto eller liknande så kan vi andra föra över till det kontot.
Bara en tanke men det är ju alltid något :)
Kram Jenny

miketrick love
wpid-20130326_150700.jpg

Svar: Först av allt blir jag jätterörd att du ens tänkt tanken, tusen tack! Till en början var jag helt anti denna idé då det kändes fel att ”ta” pengar av andra. Räkningen var beräknad att sluta på runt 5000kr med allt som behövs innan resa och uppehälle fram tills slutet av April då flyget går, och jag kände att dom pengarna SKULLE jag kunna få ihop om jag inte gick ut och åt glass, shoppade, ja allt som kostar pengar egentligen.

Idag packade jag ner Mike i en transportbur och höll hennes tass hela vägen till veterinären (stackars taxiföraren måste nästan fått hörselskador av Mike´s protester)…
Nu har hon blivit vaccinerad och gjort allmän hälsokontroll (mikrochip, vikt osv) och när veterinären öppnade hennes mun fick jag en chock. Flera tänder var brun/gröna, RUTTNA, och tandköttet väldigt inflammerat. Imorgon ska någraa tänder dras ut och munnen ska gås igenom ordentligt.

Detta blev ytterligare MINST 3000kronor. 

Lämnade deposition på 2000kr, och måste skramla ihop till resten snarast. Skit också, varför behövde tänderna krångla så mycket?

Känner bara csdfhäjdskhvjfdkhvmgösgh och jag överväger på riktigt att starta en insamling. Men liksom. Det finns så många andra hemlösa katter. Varför skulle folk vilja hjälpa just denna? VAD ska jag göra? VAR ska jag få pengarna ifrån och HUR ska jag med gott samvete lägga ner så mycket pengar på ETT djur när så många fler är i samma situation och inte har mat för dagen?

Men…. jag vill ju ge henne ett riktigt hem, någonstans att sova utan att vara rädd för bilar, andra katter, människor, och någonstans hon känner sig älskad för en gångs skull och inte bara ivägsjasad med tom mage.

Vet inte riktigt vad jag ska göra just nu… help? Åsikter?

#TeamMike

Videoinlägg och lite annat

Jag är less på att folk här ska försöka bestämma över mig och kontrollera allt jag gör. Jag respekterar min pappa och hans åsikter, men ingen annan har rätt att säga åt mig vad jag kan och inte kan göra. Att säga ”du behöver mig, du kommer inte fixa något själv” eller ”du behöver be mig om ursäkt” efter att jag gjort klart att jag inte tolererar att bli runtbossad av någon vars jobb är att KÖRA mig endast och fått höra att denne person tycker han har rätt i att bestämma över allt jag gör, det kommer inte hända.

Jag är på egen hand nu och här får ni veta lite om mitt dilemma:


#TeamMike , att jag blir så motarbetad gör mig bara mer taggad att få min vilja igenom. Underskatta mig inte och behandla mig inte som ett barn. Aldrig. Ligger mer bakom detta tjafs än ”bara” katten men det behöver jag inte gå in på. Slutsumman av allt detta är i alla fall att jag känner mig nedvärderad, behandlad som ett barn och som att jag inte klarar någonting själv. Att varje dag bli ombedd att ändra på sig, av någon som egentligen inte ska ha en åsikt över huvudtaget angående hur du ser ut eller vad du gör – det sliter på en.

Dagens sämsta kommentar; ”Har du sett ditt ansikte och finnar? Det är från katten för han är sjuk. Han kommer dö om du tar honom inomhus”

Men snälla. Jag är tjej, och en gång i månaden blir min hud lite sämre. Att jag får EN finne under PMS-veckan som nästan är borta gör mig inte döende och det har VERKLIGEN inte med katten att göra. Och att gång på gång kommentera mitt utseende, min vikt, allt? Det är mitt problem, ingen annans.

Nu låter jag jättebitter men jag är faktist peppad. Peppad på att ge ett riktigt hem åt katten och peppad på att slippa någon som varje dag trycker ner mig.
Jag klarar saker själv, och mår dessutom bättre då. Man behöver inte alltid någon som står bakom en, klappar på axeln och pushar en framåt. DU kan vara din egen pusher.

 

jaow

You might work but I work harder
You might fight but I fight smarter
Might not be on the top of the world but hey
I’m on my way