månadsarkiv: september 2013

Det måste vända snart

Om man någon gång varit glad – visst kan man bli det igen?
Jag försöker tänka så. Eftersom man en gång känt glädje betyder det att man är kapabel till att göra det igen om man bara håller ut.

Idag kan jag inte gå. Inte stå. Inte äta. Ingenting. Jag är bara tom och gråter. Fan ta er ångestdämpande tabletter som gör att jag skriver av mig. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Det är jobbigt att existera men jag lever på hoppet om att det kommer bli bättre. Jag vet inte hur, men det måste det.
Det gör för ont i ögonen att gråta så mycket, dom blir så torra och svider.

Det gör ont inombords när man inte räcker till. När man inte passar in som en ”vanlig” frisk människa. Varför kan JAG inte vara glad? Varför räcker jag inte till att fungera som jag vill?
Borde jag uppsöka psykiatrin igen? ……..Jag vill inte ha mer mediciner.

Jag vet inte vad som skulle hjälpa mig. HUR jag ska må bra igen. Hur ska någon annan veta det när jag inte vet det själv?

20130928-214941.jpg

Vill du designa en kollektion?

Jag har fått maaaassor av mail gällande HUR man skapar egna produkter och tänkte därför sammanfatta lite frågor och info i detta inlägg.

Jag har som många vet påbörjat ett ridsportmärke, där första leveransen kommer inom en vecka innehållandes kavajer i olika färger. Efter det kommer det fyllas på med fler produkter!

kicsport


– Vad kostar det att tillverka egna produkter?

Haha, alltså det finns ingen mall med hur mycket saker kostar. Allt beror på vilken produkt man vill göra, vilken fabrik man använder, material, hur bra man är på att pruta ner pris och så vidare. T.ex. mina kavajer hade jag nog kunnat få mycket billigare, men jag prioriterade material och kvalitet – ibland får man vad man betalar för helt enkelt.

– Vilken fabrik använder du?
*Hemlis hihihihihi*. Nämen det kommer jag inte avslöja. Jag hittade min fabrik genom att söka på internet, jag googlade helt enkelt och kontaktade många olika fabriker i många olika världsdelar tills jag var nöjd.

Det kan verka ganska knepigt att få alla bitar på plats och börja på något nytt – men kunde jag så kan ni. Jag skulle nog inte säga att jag haft någon fördel över huvudtaget – jag har ingen utbildning, kan ingenting om design, har grova koncentrationssvårigheter och är dessutom djupt deprimerad. Jag har dessutom telefonsskräck och det kan gå många dagar innan jag öppnar mailen.
MEN – jag är bra på engelska. Det har varit en fördel. Så mitt tips till er är – träna på engelskan. Googla på engelska. Ni kommer förmodligen kommunicera med fabriken på engelska, så lika bra att ställa in sig på det från början.

borakavaj

En grej till… Har fått veta att några tror min pappa har hjälpt mig med kollektionen. Förlåt men VA? INGEN har hjälpt mig med någonting, SPECIELLT inte han. Han har ingenting att göra med någonting jag gör, så nu vet ni det!

Sorry, jag glömde

Ibland är man bara sämst. Hämtade en kaffekopp, satte mig ner, skulle skriva ett inlägg jag klurat på sen igår, men plötsligt…. poff. Jag har ingen aning om vad jag skulle skriva om, det bara försvann. Orkar inte min teflonhjärna ibland…

Kan i alla fall säga att jag tänkt presentera alla våra hästar med egna inlägg, en häst om dagen. Först ut, den minste, vår lille fossil – LEOPOLD!
Info coming soon (heheh)

leo

Jag har fått min dom

Ursäkta min glesa bloggning, var på sjukhuset hela dagen igår och sen dess har jag mest sovit.
Började på vårdcentralen där man skickade vidare mig till akutröntgen eftersom dom misstänkte en blödning i hjärnan. Förståååår ni paniken jag fick? Ville nästan gråta, hypokondriker som man är blev jag livrädd bara av att höra ordet. Hjärnblödning. Fyfan.

I alla fall visade röntgen att det inte fanns någon blödning (YEEEEEEEEESSSSSS) och efter att ha träffat en neurolog blev allt klarare. Att jag är yr, mår illa, är extremt ljud och ljuskänslig och framförallt – HUVUDVÄRKEN – sitter kvar som bieffekter av hjärnskakningen. Det kan det göra i flera månader. Dessutom var jag rätt sned i nacken och på höger sida fanns en väääldigt stor muskelknut, doktorn sa att det kändes som en stor sten. Han trodde att min huvudvärk gjort att jag varit väldigt försiktig med att röra huvudet och istället spänt min nacke konstant – och spänningarna där har förvärrat huvudvärken.

..Så… Om jag tar det lugnt några veckor till kan jag nog rida som vanligt om en månad. JAAAA förstår ni lyckan!? MEN jag måste skaffa ny hjälm innan dess. Och jag kommer ta det väldigt försiktigt i början, blir mest lugna ridpass på banan eller uteritter med Mumin tills jag är 100% återställd. Vill inte ens tänka på vad som skulle hända om jag slog huvudet en gång till, det får verkligen inte hända!

Firade med att beställa ett reflexridtäcke åt Boret-snoret, det har regnat konstant i flera dagar nu. Och snöat lite. Men trist väder ska inte hindra mig, jag ska upp på hästen snart igen wohooo!

hooks549