månadsarkiv: maj 2014

Småpyssel i hemmet

Hemma hos mig är det alltid rätt stökigt, men några små finurliga detaljer har jag. Bästa återanvändningen av gamla prylar är nog min ”strumpautomat”. En avlång presentpåse med hål nertill – man fyller den med strumpor efter tvätt och plockar sen ut ett par från botten då man behöver. Perfekt!

kaffe
En annan sak jag återanvänt är små kaffeburkar. Tog bort etiketterna och diskade rent, numera är kaffeburkarna istället till för att hålla reda på mina sminkpennor och penslar. Har blivit ganska många vid det här laget, som ni ser är alla pennor väldigt långa (typ oanvända…) för jag har shoppat på mig ett par under åren och fyllt på mitt lilla lager, haha. Efter en snabb översikt inser jag att jag inte behöver köpa några nya på ett antal år. Nu har jag någonstans att förvara allt på ett ganska stilrent sätt ändå.

Guuuud vad snygga!

hookss hooksss

Såg precis Hööks nya jeansridbyxor. Hur snygga som helst! Kanske skulle skaffa ett par nu när CSN snart trillar in på kontot.

Har någon provat dessa och vet hur storleken är ungefär? Har 2 äldre tygskodda Hööks-byxor i storlek 36 som är lite stora, tror jag ligger mellan 34/36 – men helskodda brukar väl vara liiite mindre i storleken p.g.a helskoningen inte stretchar lika mycket? Eller inbillar jag mig?
(Kom precis på att Hööks numera finns i Umeå så jag får väl ta mig dit och prova… Nevermind! ;))

63% under normalt, skratta eller gråta?

Idag var sista dagen för mina tester på psykiatrin. Testerna var väldigt blandade där man både mätte intelligens (matriser, allmänkunskap, arbetsminne, huvudräkning m.m) och även vissa delar där man testar koncentration/uppmärksamhet och minne.

Nu vet jag redan att jag har koncentrations/uppmärksamhetsproblem men jag trodde inte det var så extremt.
Första delen gick bra (IQ testerna), andra delen som var inriktad på uppmärksamhet var inte ens i närheten av bra. Inte ens nästan. 

Fick veta vilka siffror (i resultatet) som var normalvärde och var jag låg och räknade snabbt ut hur många procent jag har nedsatt då jag kom hem… Min koncentrationsnedsättning ligger på ungefär 63% mindre än gränsvärdet för normalt. Det är ganska extremt. Först blev jag ledsen, sen tänkte jag att det inte förändrar något – jag är fortfarande samma person, och sen…. Sen insåg jag att jag borde få ett diplom för att jag ens kan komma ihåg var jag bor och sitta ner och kolla på TV en kvart utan att påbörja något annat eller skriva en text utan att springa iväg mitt i.

Nu vet jag lite mer om hur svårt jag faktiskt har att koncentrera mig och komma ihåg saker. Jag kan glömma bort att jag pratat med någon efter någon timme, tappar bort allt jag äger för jag glömmer bort var jag lagt det, kan inte fokusera på en uppgift utan att göra 5 andra saker samtidigt och det slutar med att ingenting blir klart för i slutändan har jag påbörjat något annat och glömt bort vad det var jag egentligen skulle göra. Jag missar tider, har jättesvårt att sitta ner och fokusera och vad jag än gör tänker jag på 10 andra saker samtidigt. Märker det speciellt om jag pratar med någon, ibland kan 20 olika tankar flyga in i hjärnan på en gång och jag glömmer direkt bort vad människan sa i den första halvan på meningen då jag ska svara. Känner mig lika dum varenda gång och tänker att folk ska tro jag är ointresserad, men det är verkligen inte så – jag kan bara inte stoppa allt som flyger omkring inuti mitt huvud! Det blir aldrig tyst där. 

Inte konstigt jag haft så svårt i skolan… När jag väl gjort prov har jag alltid fått bra resultat, men att plugga eller lyssna på lektioner har varit i princip omöjligt. Jag insåg det i väldigt ung ålder och struntade därför i att plugga eller till och med att närvara, kände mig bara dålig när det inte fungerade och blev utskälld så många gånger då jag faktiskt var på plats men inte kunde sitta tyst eller stilla och göra mina uppgifter, istället läste jag igenom några sidor timmen innan jag skrev prov eller gick in och förlitade mig på att jag skulle klara det ändå. Vrålpluggade jag precis innan KANSKE något skulle stanna i minnet.

lammmmmi

Jag vet fortfarande inte om jag ska gråta över att jag har så mycket svårare än de flesta andra och att jag kommer behöva kämpa så, så, så mycket för att ha en fungerande vardag – eller om jag ska skratta över att jag trots den extrema nedsättningen faktiskt lyckats med några uppgifter i mitt liv. Kommer det här resultatet hjälpa eller stjälpa? Det förändrar kanske egentligen inte så mycket mer än att mina svårigheter nu kan pekas ut tydligare?
Jag vet inte egentligen. Måste smälta det lite.

Ny ridfilm på Bora

Minns ni den lilla banan jag byggde upp förra veckan? Ubbe fick hoppa den i galopp bara för att träna lydnad och korta svängar, Bora fick hoppa i trav för att träna uppmärksamhet på bommar/små hinder. Problemet jag haft med henne är att hon blir stressad av hoppning och glömmer bort att hon ens har ben, hon tänker inte till själv var ett hinder eller bom är och kan lika gärna springa rakt igenom eller kasta sig iväg så fort man lättar i handen.

Nu fick hon göra banan i ett lugnt tempo, min uppgift var bara att sitta lugnt, försöka inverka så lite som möjligt och låta henne tänka till var bommarna finns utan att bli stressad. Att vara lugn och trygg själv på hennes rygg så hon kunde slappna av och känna sig duktig på sin uppgift.
Det gick riktigt bra – ibland kommer hon väldigt nära och ibland lite långt ifrån – men hon fokuserade på var hindren var och tog själv beslut för att klara det!
Det här är väldigt basic för många, men har man en häst som lätt stressar upp sig är det en svår uppgift att slappna av och få hästen att lita på sig själv och tänka till. Bora är lite som mig, lättstressad och har ofta tankarna på annat håll.

Här har ni filmen.

Som ni ser tar HON beslut och tänker till själv mot hinder, det ser jag som ett stort framsteg! Vi fortsätter med liknande övningar med enkla hinder som HON får ansvara för, mitt jobb är bara att vara lugn och försöka få henne avslappnad mellan dessa. Ibland kan hon dra iväg lite före och efter hinder, DET är MIN uppgift att jobba med. Vi har en hel del att jobba vidare på båda två men det känns som att vi är på god väg när vi ”delat upp” vårt arbete! Tränar vi båda på våra uppgifter tror jag det kommer bli stor skillnad.