Så var det bara 4 kvar

Vad kul att ni är ett par stycken som hittat hit fast det varit tomt här så länge! Fick flera kommentarer om vilka hästar som finns kvar, och vad som hänt med resten så jag tänkte sammanfatta lite kort. Vi har i nuläget ”bara” fyra hästar, vilka det är och var resten är kommer i lite inlägg här.

Vi börjar med var unghästarna vi haft tagit vägen;


Vi hade ju 4 egna uppfödningar i liknande ålder för något år sen. Tanken var att behålla en, vilken spelade mindre roll – vi tyckte ju om alla lika mycket. Det fick helt enkelt bli den som blir kvar efter att vi annonserat ut dem. Vi trodde nog Allegra skulle bli kvar med tanke på att hon var väldigt speciell och vi tackade nej till flera som ville kolla på henne eller köpa – hade hon hamnat fel hade det kunnat bli riktigt, riktigt dåligt.

Dante (eller Andante om man ska vara petig, född 2011) har jag kvar och är i full gång. Väldigt sent tagen då jag inte kunnat rida och inte känt någon större stress att han ska komma ut och tävla eller liknande så vi har pysslat på i vår egen takt. Han kommer synas mer här så jag går inte in mer ingående på honom nu.

Allegra WG (född 2011) var den som flest var intresserade av, men vi var väldigt noga med att skulle hon säljas var det till någon som verkligen hade erfarenhet och var medveten om att hon inte riktigt var lätthanterlig. Mycket humör och skeptisk till det mesta, jag fick vaccinera och verka henne själv för hon lät ingen hon inte var van med röra henne och speciellt inte hennes ben. En dag kom ett samtal från södra Sverige och det var från hennes blivande nya ägare. Det var inga tvivel om att skulle någon kunna hantera henne på rätt sätt så var det väldigt, väldigt kunniga personer hon kommer ha kring sig och det kändes bra för alla. Rätt snart kom hon ut på banorna och som 4-åring blev hon direktkvalad till final av champion of the youngsters efter att ha vunnit semifinalen med 9.3 i teknik! Kunde inte blivit bättre.
(Lånad bild)

Crescendo WG (f 2010)  känner ni nog mer till som Hugo. Hugo bor i Stockholm och har en kompis som heter Vanten som är i samma ålder. Tror inte de inriktat sig på någon speciell gren utan rider  allround och har kul tillsammans! Fick ett superhem och även om det är tråkigt när ens ”barn” flyttar kändes det väldigt bra och tryggt.

Sienna (f 2010) gick det inte lika bra för. Hon var alltid väldigt sprallig och busade mycket i hagen, så när hon skulle gå in en dag och var halt var första tanken att hon sträckt eller vrickat sig efter att ha rusat omkring. Inget mer med det. Hon vilade ett tag och sen kändes allt okej och jag började rida henne lite smått. Hon var superlugn och världens tryggaste unghäst att rida på, men när vi började trava tog hon väldigt små steg och kändes lite stapplig – trodde det berodde på att hon precis fått skor så vi tog bort dom men efter det blev hon halt på riktigt och stapplade på tre ben. Efter att ha varit hos veterinären och tagit röntgenbilder syntes en stor cysta där vätskan rann rakt ut i en led. Det var något hon alltid haft men som vuxit mer åren och börjat kännas av mer och mer. Enligt veterinären fanns det inga möjligheter till att operera, det skulle bara bli värre med tiden och hon skulle alltid vara halt och ha ont. Min mamma skickade runt bilderna till flera olika veterinärer och specialister över hela Sverige för att hitta någon som kunde ge ett positivare besked, men samma sak från alla – cystan går inte att operera och leden går inte att ”laga”. Hon fick somna in, tyvärr.

3 reaktion på “Så var det bara 4 kvar

  1. Göran B

    Vart orolig hur det gått för dig efter all tystnad.
    Skönt att se att du är igång igen.
    /”hästmorfar”

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *